Intendent Knut Knutson berättar här om sina tre personliga favoriter ur Kvalitetsauktionen 12 oktober 2021.
Kat. nr 904 – Armaturer, ett par
”BEDRAGARNA I UPPSALA”, så stod det över två sidor i Expressen, augusti 1996. Under, på bild, stod de nya ägarna till Uppsala Auktionskammare Anders Bengstsson och Knut Knutson och höll i auktionens objekt nr 904. Under bilden stod det med mycket liten text ”här är de som tagit över”. Det är inte utan mycket nostalgi jag nu känner när de nu kommer upp på auktion igen 25 år senare.
Imponerande armaturer/skulpturer från tidigt 1900-tal och 118 cm höga. De är tillverkade i Frankrike i bronspatinerad zink på socklar i alabaster. Utropet då var satt till 25.000-30.000 och som då skulle bli ett toppnummer på Uppsala Auktionskammares första kvalitetsauktion i ny regi den 8 december 1996. Om jag minns rätt klubbades de för 44.000 kr. Nu är utropet 30.000-35.000 kronor och självklart är det mycket spännande var det skall sluta denna gång. Som inredningsobjekt är de i princip oslagbara!
Kat. nr 711 – Ljusstake, 1700-tal
Två stora antikhandlarpersonligheter som man träffade på när man besökte antikmässor i Sverige under 1970-80 och en bit in på 90-talet var Gurli och Valter Justusson. Genom sitt stora intresse för konst och antikviteter inredde de sitt hem utanför Halmstad pietetsfullt med i första hand allmoge och folkkonst. Det är ur den samlingen vi nu erbjuder våra kunder förärva ett antal rara ting. Ett område som familjen var extra förtjusta i var sydsvenskt smide. Valter kunde säga ”att bara hålla i en smidesljusstake ger kraft och energi”. Ur samlingarna har jag därför valt en kandelaber. Nr 744. Det kunde lika gärna varit någon av de andra smidesföremålen för alla ljusstakarna på auktionen har sina egenheter och sin charm. Det jag gillar hos nr 744 är dock känslan av lätthet, de vridna formerna, tre ljushållare och de uthamrade benen med stämpeldekor. Sannolikt är den från nordöstra Skåne eftersom flera snarlika tycks komma därifrån (se t.ex. Kristianstads museum krm 3225).
Det råder mycket folktro och mystik kring järnljusstakarna. Det var inte ovanligt att man var rädd för smederna som gjorde dem och för den kraft man trodde de hade. Det var inte heller ovanligt att man använde järn för att skydda sig mot knytt och onda andar.
Theodor Tufvesson i ”Fädernas Jul ”1923 återger en julafton på Borrby 52 vid 1800-talets mitt. ”klockan 7 är det kvällsmat. I samma ögonblick som man sätter sig till bordet tänder mor ljusen i den blankskurade trearmade staken av järn – det skulle vara farligt om hon gjort det innan. Sedan ljusen blivit tända vet var och en att man inte får röra dem under kvällens lopp. Man får inte snoppa den och ännu mindre flytta den. Det kunde ju hända att något av ljusen slocknade – och slocknade ett juleljus betydde det dödsfall i gården det kommande året.” Fattar ni vilken betydelse dessa föremål hade i det gamla bondesamhället. Och tänk att få äga ett sådant objekt och tända det inför familjen julaftons kväll. Det gör vi i vår familj iallafall. Och många andra kvällar också?
Kat. nr 178 – Gunnar Nylund, figuriner
En mycket färgstark person under min tid i Stockholm under 80- och 90-talet var antikhandlaren Lars Edelstam. Som möbelexpert i antikrundan under många år gick han under namnet ”byrådirektör Edelstam”. Lars var på många sätt en person som låg i framkant med sitt privata samlande med ett stort intresse för till exempel glaskonstnären Emile Gallé (kom ihåg när den samlingen såldes och jag ställde ut den på hotell Noga Hilton i Geneve för att konkurrera med Christie’s och Habsburg & Feldman. Vilka tider det var!), Wiener Werkstätte och keramik av den engelske keramikern Hans Cooper.
Nu visar det sig att Lars Edelstam också samlade på djur utförda vid Rörstrands ateljéer av en av Sveriges främsta keramiker under 1900-talet, Gunnar Nylund (1904-1997). Han föddes i Paris av dansk-finska föräldrar. Hade många strängar på sin lyra och jag blev väldigt imponerad av att han tillsammans med Natalie Krebs startade den berömda danska keramikverkstaden Saxbo (1928-31). På 1930-talet blev han sedan konstnärlig ledare för Rörstrand i Lidköping.
Gunnar Nylund formgav mer än 150 olika djur för Rörstrand mellan 1930-1960-talet. De är alla gjorda i stengodsschamotte. ”Skulpturerna är stiliga, roliga och spännande. Den keramiska nivån är högstående. Nylunds mästerskap som skulptör var att skildra djurens karaktär så att vi människor känner igen oss i dem.” (Ur Petter Eklunds, Gå på zoo med Gunnar Nylund). Kan inte annat än att hålla med. Får ofta frågor om vad man skall satsa på för någonting inför framtiden. Då säger jag: det kan inte vara fel att satsa på några charmiga djur av Gunnar Nylund. Om de kan bli billigare än vad de är nu har jag svårt att tänka mig.
Frågor om auktionen? Tveka inte att kontakta Knutson via mail@uppsalaauktion.se
