Modern & Samtida konst
+ Design & Klockor
Till katalogen »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 14 – 16 maj 2024
Nr 915 Rolf Hanson (född 1953). ”Runtom trappa XVIII”. Signerad och daterad Rolf Hanson 2007‑2008 a tergo. Olja på pannå, 140 x 127 cm.
800.000 – 1.000.000 SEK
€ 69.000 – 86.000
Stockholms Auktionsverk, 10 november 2014, kat. nr 64.
Svensk privatsamling, förvärvad vid ovanstående auktion.
”En trappa är ett så vanligt inslag i den privata och offentliga arkitektur vi till vardags rör oss i att vi knappt lägger märke till den – förutsatt naturligtvis att vi rör oss utan besvär och trappan alltså inte utgör något hinder. Sedd med målarblick, som uttrycket löd en gång i tiden, blir trappan en utmaning av annat slag: dess jämna växling mellan vertikala och horisontella plan och dess perspektiviska egenskaper gör trappan till ett lika intressant som besvärligt objekt att avbilda, både vad gäller ljus- och linjespel.”
För nästan 150 år sedan målade Carl Fredrik Hill år 1876 sin hyllade målning ”Trappgatan i Montigny-sur-Loing”, idag i Nationalmuseums samlingar. Till samma stentrappa i Montigny vände sig Rolf Hanson, citerad ovan, när han på 1990-talet utförde sin första version av ”Runtom trappa”. Ett motiv som därefter skulle följa hans konstnärskap och utföras i många olika versioner i en målerisvit, likt han några år dessförinnan arbetat med i serien ”Runtom hus” som utgick från ett motiv av den 1700-talsgård utanför Stockholm där han bodde under en tid. Att samma trappa kan förevigas i så många olika versioner och tolkningar av en och samma konstnär låter måhända märkligt men trappor är ett motiv som återkommande fängslat konstnärer genom tiderna. I Rolf Hansons olika versioner skiftar perspektiv, djup, horisonter och kolorit. Upprepningarna blir till fördjupningar i färgen som flyter över trappstegen. Färgen rinner nedåt samtidigt som betraktaren söker sig uppåt, trappsteg för trappsteg är det alltid mot toppen och det översta trappsteget vi strävar. Vad som väntar oss där uppe avslöjas aldrig, för Rolf Hanson är det just själva trappan som är det centrala, inte vad den leder till.
När Rolf Hanson fick sitt stora genombrott på 1980-talet var det med monumentala målningar, utförda på stora pannåer i en djupt mustig och intensiv färgskala vilka utgjorde majestätiska kompositioner som bland annat visades i en stor separatutställning på Moderna Museet i Stockholm. Framgångarna följde snabbt varandra, han representerade Sverige på Venedigbiennalen 1989 och tilldelades förstapriset i Carnegie Art Award för sviten ”Runtom trappa”. Inom detta fascinerande och breda konstnärskap ryms en intensiv expressionism som kännetecknas av en uppdriven kolorit och påtaglig värme. Under 1980-talet sköljde en nyexpressionism fram som utmanade tidigare decenniers popkonst och abstraktion. I Italien utmärkte sig Francesco Clemente och Enzo Cucchi, i Tyskland uppmärksammades konstnärer som Georg Baselitz och Anselm Kiefer. Rolf Hanson blev en av de främsta pionjärerna i Sverige för denna nya stilinriktning och lyckades på ett mästerligt vis förena svensk konsthistoria med internationella samtida influenser. Ofta målades motivet upp i monumentala storlekar och upprepades, men utvecklades ständigt. Denna nyfikenhet och vilja att utvecklas karaktäriserar Rolf Hanson som konstnär och blir i synnerhet tydligt i sviten ”Runtom trappa”. Gång på gång återvänder han till trappan som det centrala i bilden men leker med färgerna och perspektivet. Varje bild blir unik och utgör en lika stor roll i konstnärskapet.
Auktionens version, ”Runtom trappa XVIII” utfördes år 2007-2008. Den presenterar ett lysande exempel på hur Rolf Hanson lyckas skapa fullständig närvaro genom att förstärka trappans utformning och dess omgivningar med en nästintill explosionsartad palett.
Han vrider och vänder på trappans olika vinklar och perspektiv, låter den brinnande koloriten utvecklas och stegras till färgcrescendon av sällan skådad karaktär och fascinerar med perfektionistens välbalanserade kompositionsmässiga utmaningar vilka behärskas till fulländning. Ovanför trappan väntar en öppen dörr och ett parklandskap med prunkande grönska med en violettskimrande himmel att söka sig mot.
Upprepningen är en konst i sig. Att vidareutveckla, förnya och vrida och vända på samma motiv utan att för den delen göra om samma sak igen uppbringar en allt större utmaning för den skapande konstnären. Men utmaningar i denna bemärkelse torde knappast vara någonting som räds Rolf Hanson. Jämför bara med den store Rembrandt, hur många olika versioner av sitt eget självporträtt gjorde inte han? ■