Modernt & samtida
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 18-19 november 2020
Nr. 391 Ragnar Sandberg (1902‑1972). ”Café vid Lilla Bommen”. Monogramsignerad R.S. Olja på duk, 85 x 90 cm.
Utförd år 1938.
Jämför med målningen ”Café Lilla Bommen” från 1938 i Moderna Museets samlingar, MOM 753.
400.000 – 600.000 SEK
€ 39.000 – 58.000
Svensk-Franska konstgalleriet, Stockholm.
Åmells konsthandel, Stockholm.
En värmländsk industrifamiljs samling, förvärvad av ovanstående.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Ragnar Sandberg”, 26 oktober 2002‑6 januari 2003.
Göteborgs konstmuseum, ”Ragnar Sandberg”, 8 februari 2003‑21 april 2003.
Norrköpings konstmuseum, ”Ragnar Sandberg”, 4 juni 2003‑24 augusti 2003.
Ulf Linde, Ragnar Sandberg, 1979, jämför med “Café Lilla Bommen”.
Mårten Castenfors, Ragnar Sandberg, utställningskatalog, 2002, avbildad s. 87.
Ragnar Sandberg är en av våra främsta kolorister och med sin omisskännliga förmåga att skildra sin omgivning med glädje och lekfullhet intar han en särställning bland sina samtida konstnärskollegor. Som en av de mest framträdande svenska modernisterna under 1900-talet hör Sandberg till den grupp konstnärer som kom att bli kända som Göteborgskoloristerna. De flesta av de målare som hörde till denna skara hade studerat för Tor Bjurström vid Valands målarskola under 1920-talet och utmärkte sig inom måleriet genom ett särskilt färglyriskt drag. Sandberg tillhörde Bjurströms första elevuppsättning men dröjde sig kvar på Valands målarskola ända till mitten av 1920-talet, då han ideligen valde att avbryta sina studier för utlandsvistelser med studiekamrater till framförallt Frankrike. Efter studierna ägnade han sig istället åt studier i filosofi och skönlitteratur, men när han år 1929 återupptog kontakten med sin tidigare studiekamrat och konstnärskollega Ivan Ivarson fann han äntligen inspiration till att måla. Både Ivarsons och Carl Kylbergs känsla för kolorit och komposition kom att betyda mycket för Sandbergs fortsatta utveckling och flera av de målningar som utfördes omkring år 1930 uppvisar stora likheter med Kylbergs diffusa landskap i mustiga toner. Stärkt av ny inspiration deltog Sandberg i ett flertal utställningar tillsammans med Ivarson och de verk som utfördes under dessa år kom att leda till konstnärens definitiva genombrott.
Göteborgs hamn Lilla Bommen strax norr om stadskärnan är ett av konstnärens mest älskade motiv och Sandberg fångade med stor värme de flanerande besökarna vid hamnen. Den lilla gästhamnen som tillkom redan på 1600-talet är belägen alldeles vid Göta älv och här kunde båtentusiaster, krogbesökare, lekande barn och strosande matroser inspirera konstnären till hans färgskimrande bilder. Hamnen med sin livliga atmosfär målades under alla årstider och dag som natt. Sandberg utvecklades till ögonblicksbildens mästare – i hans bilder tycks tiden plötsligt ha stannat mitt i en fartfylld rörelse. Sådan är kompositionen i auktionens ”Café vid Lilla Bommen” från 1938, där betraktaren kastas rakt in i det glada sällskap som slagit sig ner vid ett av Lilla Bommens närbelägna caféer. I Moderna Museets samlingar i Stockholm återfinns målningen ”Café Lilla Bommen” från samma år, vilken är mycket jämförbar med auktionens verk. Kompositionerna är snarlika med gäster som trängs vid ett bord på caféet. En servitris bär brickan så högt hon kan för att undvika spill och förväntansfulla blickar kastas mot den läskande drycken som snart kommer serveras. Med få färger men desto fler nyanser leker Sandberg med kompositionen och skapar ett spel mellan kontraster, interiör och exteriör. En gul bordsduk i nedre hörnet fångar vårt intresse för rumsligheten men likväl vill det svala blå skenet i dörrspegeln erinra om världen utanför.
Det var under studieåren och tiden i Frankrike som Ragnar Sandberg anlade grunden till sin blomstrande period som målare under 1930-talet, men den sanna inspirationen fann han i sin kära hemstad. I Göteborg bosatte sig Sandberg under början av 1930-talet och började från första stund utforska stadens alla hörn genom ständiga utflykter till andra stadsdelar. Det var en nyfiken ung man som återigen blev göteborgare och tillägnande sig vad som fanns att tillgå i form av konstlitteratur och besök på museum. När Sandberg åter lyfte penseln mot duken efter några års uppehåll, framstod det i publikens ögon som att han arbetade i ”rus och lycka”. Göteborg blev en äventyrares stad under Sandbergs hand, trots att den under 1930-talet beskrevs i Bertil Sundborgs bok ”Göteborgskoloristerna” med orden: ”…Göteborg hade ingen av den 1700-tals-air som trots allt dröjde kvar över Stockholm och konstnären var inte som där en pittoresk företeelse, någon som sågs i ett förlåtande skimmer”. Sandberg vågade använda färg och ljus i sina skildringar från 1930-talets Göteborg trots att flera beskrivningar antyder att staden under denna period kunde uppfattas som mörk och dyster. Istället blev stadens människor, ljud och ljus hans främsta inspirationskälla och Ragnar Sandberg utförde under denna period några av sina i särklass främsta målningar.