Modernt & samtida
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 19-20 maj 2021
Nr. 421 Leander Engström (1886‑1927). ”Lapp från Abisko vid fjällsjö”. Signerad och daterad Leander Engström 1910. Olja på duk, 147 x 186,5 cm.
600.000 – 800.000 SEK
€ 59.000 – 79.000
Sundsvalls Tidning AB.
MittMedia AB.
Uppsala Auktionskammare, 6-9 december 2016, kat. nr. 1208.
Svensk samling, förvärvad vid ovanstående auktion.
Sundsvalls museum, utställningar under åren 2011-2016.
Sundsvalls museum, ”Första, andra, tredje”, 2016.
Nils Palmgren, Leander Engström, 1947, möjligen omnämnd s. 57, jämför med “Lappar i midnattssol” s. 19.
Hans-Olof Boström, Dag Widman och Åke Fant, Leander Engström, 1986, jämför med målningen “Inger och Sara” s. 48.
Det norrländska landskapet med dess oändliga fjällvidder och kristallklara sjöar kom för alltid att ligga konstnären Leander Engström varmt om hjärtat. Under sina många vistelser till Abisko och Kiruna fann han det lugn han så länge sökte efter under sina vilda ungdomsår. Leander Engström tillbringade merparten av sin uppväxt i Sundsvall och blev tidigt tillsammans med sin nära vän och konstnärskollega Hadar Jönzén en flitig besökare vid de konstutställningar som anordnades i trakten. Under de båda vännernas första resa till Stockholm försommaren år 1906 kom Engström för första gången i kontakt med norrlandsmålaren Helmer Osslund, vars öppensinnade bildvärld med motiv från den unge konstnärens egna hemtrakter gjorde honom lyrisk. Det lappländska landskapets vackra former, levande färgkraft och klara sikt stimulerade Leander Engström så till den grad att han själv bestämde sig för att slå följe med Osslund till Norrland under sommaren därpå. Engström trivdes som ingen annanstans under bar himmel omgiven av den sköna och ständigt föränderliga naturen i norr och återvände så ofta pengarna tillät till sina hemtrakter efter påbörjade studier för Karl Isakson i Stockholm.
Som de flesta andra unga konstnärssjälar under början av 1900-talet började Leander Engström så småningom att drömma om den beryktade metropolen Paris. Det var i Paris som han skulle finna nya sätt att utrycka sig på och penseldragen började alltmer förändras efter starka influenser från stora namn som Paul Cézanne och Henri Matisse, men kanske framförallt från de mer expressionistiska mästarna Vincent van Gogh och Paul Gauguin där han fann mer av sitt egna otämjda temperament. Målningarna som utfördes under tiden i Paris och vid hemkomsten till Sverige bär tydliga spår från de franska förebilderna både i avseende färg och uttryck. Koloriten utvidgades till djupare toner i blått, grönt, orange och rosa och penseldragen blev allt mer expressiva. Trots att Engström tillsammans med flera av sina svenska konstnärskollegor trivdes i storstaden Paris längtade han ständigt hem till sina norrländska rötter. Endast ett par dukar från år 1910 bar motiv från Paris och det var nästan uteslutande lappländska motiv som visades på de utställningar där Leander Engström deltog. Ragnar Hoppe, sedermera konstkritiker och en av Engströms nära vänner, berättade att den unga konstnären i början av sommaren år 1910 utbrast: ”Nej det här går inte! Jag måste ha frisk luft i lungorna och känna fjällriset under skosulorna, annars är det fara för att jag förgås.”
En av de mest monumentala målningarna inom Leander Engströms produktion är ”Lapp från Abisko vid fjällsjö”, som måste ha tillkommit när Engström var åter från Paris och på nytt hade begett sig till sitt älskade Lappland. Samer fick inte sällan stå modell, men denna gång valde Engström att också fånga de norrländska omgivningarnas vibrerande vyer. Av Helmer Osslunds svävande måleri syns få spår, det är däremot med tydlig åtanke till van Goghs och Gauguins vilda måleri och Matisses färger och komposition som Leander Engström målar under sina tidiga år i Abisko. Konturerna är fasta och ytorna hela vilket påminner mycket om Gauguins utföranden och det är först nu som Leander Engström på allvar utvecklar sin stil mot en mer expressiv riktning. Samens kropp har konstnären valt att porträttera i profil, medan hans ansikte tittar rakt mot konstnären. Traditionsenligt bär han en samedräkt i ett vackert klarblått tyg, och på marken framför honom har han placerat sin ryggsäck. Troligtvis har Engström fångat samen i en stund av vila och just i färd med att fylla sin vattenbehållare med klart fjällvatten från den intilliggande sjön. I fjärran tornar de snötäckta bergen och himlen speglar sig i det lugna vattnet. Leander Engström syftade aldrig till enkel naturalism utan tvärtom tog han avstånd ifrån denna riktning, och istället för detaljrikedom var komposition, rytm och stil det primära. Det norrländska landskapet upplevde han själv helhjärtat både detaljerat och i sin helhet, och kunde därför återge det med självklar frihet, kärlek och en outtröttlig energi. Genom sitt karaktäristiska sätt att återge Lapplands färgstarka och förbehållslöst vackra natur och placera in människor i landskapet lyckades han locka fram det nordiska vilda och naturliga. Möjligen nämns skapandet av denna målning i Nils Palmgrens bok om Leander Engström på sida 57, som ”Engströms första stora sameporträtt”.
Det var även under denna period i konstnärens liv som han träffade sitt livs kärlek och framtida hustru, Maria Edlund, och de två slog hädanefter följe genom turer i den norrländska naturen. Den starka kärleken till Maria bidrog säkerligen till hans flödande fantasi och expressiva teknik. Även åren i Paris hade vidgat Leander Engströms perspektiv inom måleriet, och under åren 1909-1910 utförde han några av sina främsta målningar där ”Lapp från Abisko vid fjällsjö” är ett av de mest imponerande. Ur målningen kan urskiljas en ung och förbehållslös konstnär som funnit sitt fullständiga uttryck, i det svindlande vackra fjällandskap som för alltid skulle vara honom troget.