Modernt & samtida
Till katalogen
Konstverken med katalognummer 327-338 har ärvts inom konstnärens familj och visar olika perioder av Ivan Ivarsons fantastiska konstnärskap.
”En stark poetisk ådra går som en röd tråd genom hela Ivan Ivarsons verk. Det är inspirerande, berikande! Ingen kan stå oberörd! Det är därför betydelsefullt, att den stora allmänheten får kontakt med verket, genom utställningar och genom våra muséer. Det var under en relativt kort period, ca 16 år som detta storartade verk kom till. Man är tacksam över att han så helhjärtat förvaltade sitt pund. Han arbetade intensivt, febrilt, tålde ej att bli störd och blev deprimerad när materialet tog slut och var svårt att anskaffa. Kanske var han påverkad av den idén att han inte skulle leva länge. Han uttryckte det ofta, och jag kände det svårt. Jag önskar att jag uppfattat detta så, som jag gör nu och kunnat lugna honom. Jag tror nämligen, att ingivelsens kraft var honom nästan övermäktig och orsakade denna känsla av att inte hinna med vad han ville.” Ivan Ivarsons hustru Märta Taube-Ivarsons beskrivande ord om sin makes konstgärning i en katalog till en utställning på Västergötlands Museum 1972 är drabbande. Med en sann passion för att genom färgen uttrycka sig kom Ivan Ivarson att bli en av våra mest framstående konstnärer under 1900-talet. Auktionens samling konstverk (katalognummer 327-338) har alla ärvts inom konstnärens familj och utgör en personlig och belysande del från olika perioder i denna fenomenala konstnärs produktion.
Som en av våra mest lidelsefulla konstnärer representerar Ivan Ivarson ett måleri som med svenska mått är tämligen unikt. Precis som många andra av våra svenska konstnärer reste han till de stora konststäderna i Europa för att söka inspiration men förblev sig själv alltid trogen, med ett konstnärskap som bjuder på flera olika perioder kom han att bli en av de tongivande Göteborgskoloristerna. Kärleken till färgen och det västsvenska landskapet kom att förena denna gruppering men individualiteten präglade också dessa färglyriker i mångt och mycket. Ivarson föddes i Göteborg år 1900 och började måla tidigt, vid 22 års ålder skrev han in sig på Valands målarskola där Tor Bjurström var konstnärlig ledare. Bjurström stödde och uppmuntrade sina adepter till personlig utveckling vilket passade Ivarson utmärkt och konstnärskapet kunde därmed inte ha fått en bättre grogrund. Inledningsvis är hans färgtoner under denna tidiga period relativt återhållsamma och han laborerar med dess nyanser och skiftningar. Tack vare professor Torgny Segerstedt, redaktör på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning möjliggjordes för Ivarson studieresor till Frankrike och Italien under de senare åren av 1920-talet. Tiden i utlandet kom att bli viktig och nu märks hur den stundande kolorismen börjar blomstra. Också kärleken kom vid denna tid att blomstra när han möter skulptrisen Märta Taube och de gifter sig i Paris. Resor företas till Rom, Florens, Fiesole och Cagnes och i den lyckliga måleriska atmosfären vid Medelhavets kuster förvandlas så Ivarsons uttryckssätt till ett jubel av färger. Snart föds sonen Per och i målningen ”Mor och barn, Helsingör” (katalognummer 330) har konstnären kärleksfullt förevigat dem i en finstämd stund där modern ammar sitt barn på en parkbänk. Motivet Mor och barn kom Ivarson fortsatt att arbeta med framöver i flera olika målningar och om upprinnelsen till detta har Märta Taube-Ivarson också berättat i ovan nämnda utställningskatalog: ”Intresset för detta motiv kom då vår son föddes. En dag när jag satt i trädgården där vi bodde i Helsingör med den lille i knäet, ville han ha oss till modell. ’Men du måste ha en röd klänning’ Jag svarade: ’Men jag har ju ingen röd klänning!’ Han sprang upp på vinden och kom tillbaka med en röd klänning! ’Se vad jag fann i skrubben!’ Han var något av en trollkarl.”
Under början och mitten av 1930-talet nås det som brukar kallas för kulmen av Ivan Ivarsons kolorism. Denna tid tillbringades på Stenungsön och i Göteborg och karakteriseras av en aldrig sinande kreativitet och målarlusta. I sanslös färgprakt sker nu en dramatisk utveckling till kolorismens fulländning. Såväl dukarnas format som färgerna drivs upp till sitt yttersta uttryck, laddat med en poetisk ådra och innerlig passion. Det är nu som mäktiga blomsterstilleben, likt ”Gladiolus” (katalognummer 327) och även motiv där det ändlösa havet och den blomstrande hänförande naturen längs kustbandet ser dagens ljus. Det är en stormande period såväl känslomässigt som konstnärligt och denna kraftansamling kommer att vidareutvecklas till ytterligare en målerisk period som präglas av en viss återhållsamhet i koloriten som landar i mer jordfärgade toner. Under Ivarsons sista levnadsår 1936-39 har han lämnat hemlandet för att bosätta sig i Frankrike och från denna tid möter vi här ”I Luxembourgträdgården, Paris” och ”Kyrka med fruktträd” (katalognummer 328 och 329). Som den sanne sökande konstnären sökte Ivarson sig hela tiden efter nya utmaningar att bemästra. Genom svårmod, uppoffring och sann lidelse har Ivan Ivarson för alltid befäst sin position inom vår svenska konst. Hans konstnärskap är starkt särpräglat och fritt från samtida jämförelser. Som den ständige sökanden var han den som fann, med hans egna ord: ”Ty att måla, det är främst att dikta och återge i färg. Spelar inte färgen första rollen kan det visserligen vara konst men inte måleri.” ■