Klassiskt & Asiatiskt
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 8-10 december 2021
Nr. 417 Arkivskåp Högklassigt stockholmsarbete i rokoko. Ovandelen tillskriven Lorentz (Lars) Nordin (verksam som ämbetsmästare i Stockholm 1743‑1773). Underdelen tillverkad under tidig gustaviansk tid men ämnad för ovandelen. Svängd bukig form. Fanerat med rosenträ, fruktträ, amarant, valnöt och olivträ. Blindträ i ek och furu. Ovandel med skåpdörrar och bakomliggande hyllinredning samt på vardera sida med lönnlåda. Beslagornamentik av på krönet dorisk kymation samt på hörnen blomster och nederst blad och rocailler. Underdelen fanerad med amarant, rosenträ, fruktträ och ceder. Fronten med två lådor. Svängd form. Högklassiga beslag i brännförgylld brons. Draghandtag med dekor av palmblad. Underdelens lådor försedda med spår. L 119, B 83, H 164 cm.
200.000 – 300.000 SEK
€ 20.000 – 30.000
Sannolikt ätten Silfverschiöld, Kobergs slott, Lagmansereds socken, Västra Götalands län.
Sannolikt därefter genom arv till Lovisa Klingspor (1859-1934, född Silfverschiöld) och Carl Klingspor (1847-1911)
Därefter genom arv till deras son Gustaf Adolf Klingspor (1882-1964), gift med Anna Nora Klingspor (1887-1965,
född Mannerfelt), Stora Sundby, Öja socken, Södermanlands län.
Därefter genom arv till deras dotter Anne Tamm (1915-2015, född Klingspor), gift med Folke Tamm (1916-1964).
Därefter genom arv inom familjen till nuvarande ägare.
Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler – Stockholmsarbeten 1700-1850, 1996, jämför med fanerläggning och beslagornamentik på skåp utfört av Nordin efter ritningar av Carl Hårleman till drottning Lovisa Ulrika på Drottningholm 1755. s. 286.
Auktionens möbel har ursprungligen sannolikt stått på en lägre benställning utan lådor liknande den som återfinns på det skåp Nordin levererade till drottning Lovisa Ulrika år 1755. Tydliga ledtrådar till detta är att i sin nuvarande form är det vackra faneret vilket är lagt på ovandelen av skåpet ej är synlig för de flesta då den hamnar för långt upp. Samma gäller de två lönnlådor vilka är placerade strax under skåpets krön. De olika träslagen samt utförandet av faneret är ytterligare något som talar för detta.
Underdelen är alltså med största sannolikhet utförd av en annan hand än ovandelen som kan tillskrivas den store rokokosnickaren Lorentz Nordin. Underdelen bär tydliga spår av den gustavianska möbelkonsten i de spår/fördjupningar vilka återfinns i de raka lådorna i fronten. Det fyller egentligen inget syfte men ger en estetisk effekt. Denna praxis blev populär under gustaviansk tid med hovschatullmakaren Georg Haupt men användes exempelvis också av hans samtida yrkesbroder Gottlieb Iwersson. Vidare bär nederdelen delvis gustavianska till synes originalbeslag av högsta kvalitet av en sort som brukades av Haupt. Jämför exempelvis med den tidiga gustavianska byrå av Haupt vilken återfinns i Nordiska museets samlingar och idag är placerad på Svindersvik (NM.0600178A-B). På denna byrå återfinner vi de två fleuronformade beslagen placerade intill benen vilka också återfinns på samma plats på den nu aktuella underdelen. Jämför vidare profilen på lambrekängen som Haupt använde på exempelvis en signerad byrå från 1776 med inlagt monogram för Jean Henri Lefebures vilken återfinns i inverterad form på auktionens möbel. Jämför också det högklassiga lambrekängbeslag med rosett på samma byrå och flera andra av Haupt vilket återfinns på auktionens möbel.
Att ha låtit ändra en möbel på detta sätt så pass kort tid efter dess tillkomst är ur ett möbelhistoriskt perspektiv mycket intressant. Måhända, ansåg man att helhetrintrycket av skåpet skulle förbättras om det blev några decimeter högre? Att möjligheten till att få två stycken rymliga lådor då också fanns är sannolikt ett annat skäl till att låta göra en mer bastant underdel. Det mesta tyder dessutom på att underdelen är utförd av någon av våra mest framstående gustavianska möbelsnickare som med sin komplettering skapat en synnerligen iögonfallande möbel. ■