Auktion: Klassiskt
Till katalogen
Klubbad för 540.000 kr vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 10-13 december 2019
Nr. 901 Helmer Osslund (1866‑1938). Höstlandskap vid Junsele. Signerad Helmer Osslund. Olja på duk lagd på pannå, 50,5 x 101 cm.
Två versioner av samma motiv finns upptagna i August Anians förteckning i Nationalmuseums fototek, kat. nr. 150 respektive 151.
500.000 – 600.000 SEK
€ 46.000 – 56.000
Den blånande skymningen skänker dagen sitt sista ljus. Lugnet, stillheten och tystnaden sänker sig över landskapet när dag blir till natt. I björkarnas gyllene kronor reflekteras solens sista strålar, som naturens flammande facklor brinner de och sprider sin värme. Hösten var Helmer Osslunds bästa årstid, det var under dessa veckor han i naturens koloristiska crescendo skapade sina främsta alster. Med en nationell stolthet var det i våra ensliga nordligaste breddgrader han fann en storslagenhet värdig att fullkomligen hänge sig åt. Ingen har som Osslund tolkat vår svenska naturs innersta väsen.
Det eviga sökandet såg Osslund som någonting självklart för en sann konstnär. Hans levnadstecknare har beskrivit hur han bland annat rådde den unge Leander Engström att söka sig från Sundsvall, där de båda för första gången möttes: ”En man, som, skall bli konstnär, måste ut och lufta på sig, annars dör konstnärsämnet inom honom … Konst är kamp, ensamhet, köld och svält, umbäranden i alla riktningar. Endast den, som offrar något, kan vinna något.” Det var en man av erfarenhet som talade, allt detta väl beprövat av Osslund själv.
Ambitionen förde honom genom livet på många vägar i olika riktningar. Efter studentexamen i Umeå följde han i många andra svenskars spår och begav sig till Amerika – drömmarnas land där ingenting var omöjligt. Knappt ett år stannade han, livet i det stora landet var ingen dans på rosor, men erfarenheten gjorde honom desto rikare. Han skulle under hela livet bära med sig amerikanernas intensiva arbetsglädje, respekt för kunnande och lättsamma inställning. Det är efter återkomsten till hemlandet som de konstnärliga drömmarna börjar forma sig. Han bosätter sig i Stockholm, studerar vid den Högre Konstindustriella skolan om kvällarna och anställs snart som dekoratör på Gustavsbergs porslinsfabrik där han blir kvar under flera år. Under en sommarvecka i Visby kommer han så i kontakt med Richard Bergh och Hanna och Georg Pauli, några av Konstnärsförbundets mest tongivande medlemmar. Uppmuntrad av dessa förstår han så att han måste följa sitt kall, han säger därför upp sin fasta anställning och beger sig som 27-åring till Paris.
I Paris sög han i sig av allt vad staden hade att erbjuda. Det franska avantgardets metropol var en smältdegel av konst och inspirationen var oändlig. Med ”svenskarna” stötte han självklart också ihop, men eftersom ”de målade i flock, och de söpo i flock” sökte han sig hellre till amerikanska klubben där han kände sig mer hemma, det var också nu han ändrade stavningen av sitt namn från Åslund till Osslund. Men levernet var hårt, kallt och kassan snart tom. Av en vän fick han så tips om en annan skola som var billigare, han installerade sig en eftermiddag och frågade så vem läraren var. Paul Gauguin blev svaret och till brodern Elis skriver Osslund den 2 februari 1894: ”Jag studerar för en fransk målare som heter Gauguin. Han är gift med en danska, har rest tror jag öfver allt, bland annat äv. i Sverige, Japan och Taghiti, har nyss haft en separatutställning i Belgien o en här i Paris som jag dock ej hann få se, samt är mycket sjelvständig o. originell målare. Målar lifligt o. färgrikt, fast med fritt iakttagande af färgvalörerna o. tycks vara en bland de få verkligt ursprungliga målare som Frankrike för närvarande eger.”
Väl hemma i Sverige igen blir det så här som han finner sig tillrätta och låter sitt konstnärskap blomma ut. I de norrländska landskapen reser han under åren runt, bor en tid i en ort och flyttar sedan vidare till nästa. Till vissa platser återvänder han, till andra inte. ”Höstlandskap vid Junsele” visar ett motiv från Ångermanland, Junsele är en liten ort en bit utanför Sollefteå, i Nils Palmgren och Herje Granbergs bok ”Helmer Osslund” står det att läsa att: ”Till Ångermanlands skärgård hade Osslund alltid känt en särskild dragning. De vida utsikterna kring de båda mäktiga inloppen till Härnösand, och Bottenhavet med de yttersta, kalslipade kobbarna liksom de inre barrskogade fjärdarna har målats i olika etapper.”
”Höstlandskap vid Junsele” visar ett vidsträckt panorama med ett djupt perspektiv som suger in betraktarens blick. Helmer Osslund var kanske främst en lysande kolorist vilket verkligen briljerar i auktionens mustigt mättade komposition. Himlen, bergen och havet möts i olika blåa toner, fälten och skogarna i de gröna tonerna och björkarna lyser likt utropstecken i förgrunden med sina knotiga svartvita stammar och brinnande lövdräkt. En ensam liten rödmålad gård ligger nere vid strandkanten och möter den imponerande utsikten över vattnet, i vilket barrskogens höga grantoppar speglas. En förtrollande vacker plats som lockar sin konstnär till förevigandet i det svenskaste av hjärtan.