Logga in

Gustaf Abraham Piper (1692‑1761)

Två scener ur nya testamentet


Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 16-18 juni 2020


Nr. 39 Gustaf Abraham Piper (1692‑1761) Två scener ur nya testamentet; ”Kristus i Maria och Martas hus” och ”Rebecka vid brunnen”. En signerad och daterad G.A. Piper […] [1]738. Gouache på papper lagda på pannå, 14 x 21 cm.

A tergo etikett.

UTROP
10.000 – 12.000 SEK
€ 900 – 1.100


Fokus

Gustaf Abraham Piper (Horndal, Dalarna 1692-1761 Viksberg, Södermanland) var en av fyra söner till Henrik Piper (†1704) och Hedvig Cronström (1664-1699). Henrik Piper var 1674–78 kamrerare i generalguvernementet för drottning Kristinas underhållsländer och inkomster i Sverige. 1678 blev han ståthållare i Ingermanland och adlades samma år. Under 1690-talet fram till sin död förvaltade han sin svärmors egendom Horndals järnbruk i Dalarna. Samtliga söner deltog i Karl XII:s fälttåg under Stora Nordiska kriget.

Fig. 1 Johann Gottfried Tannauer (1680-1737) Utfört i Ryssland (Nationalmuseum NMGrh 5088).
Fig. 1 Johann Gottfried Tannauer (1680-1737) Utfört i Ryssland (Nationalmuseum NMGrh 5088).

Gustaf Abraham Piper deltog 1708 som fänrik vid Östgöta infanteriregemente under vinterkriget i Ukraina och slaget vid Poltava 1709. Han tillfångatogs vid Perevolotjna och förd först till Galitj och 1711 till Tschuchloma, varifrån han 1715 fick tillstånd att resa till Moskva, där han samma år släpptes fri efter en fångutväxling. Ett unikt porträtt av honom utfört under vistelsen i Moskva finns i Nationalmuseum, det enda kända porträtt av en svensk krigsfånge i Ryssland (fig. 1). 1715 utnämndes han till löjtnant och följande år till kapten. Han deltog vid Livgardet i fälttåget mot Norge 1718 där han förfrös båda fötterna och fick amputera några tår och ena hälen. 1743 utnämndes han till krigsråd och ledamot av kommissionen för hushållningens upphjälpande i Finland, 1744 till ledamot för statsverkets reglerande och avslutande och 1745till ledamot för sparsamhetskommissionen. 1753 utnämndes han till generalmajor.

Från 1746 till sin död 1761 var han landshövding i Österbottens län i Finland där han arrenderade Korsholms kungsgård. Piper anses ha varit en energisk och driftig landshövding, full av nya idéer. Särskilt ägnade han sig åt ekonomiska frågor. Han ville prova nya redskap inom jordbruket, importerade utländska avelsfår och kallade in specialister från olika delar av riket. Stora arealer åkermark togs i bruk under hans tid som landshövding. Piper uppmärksammade problemet med hög barndödlighet i länet, vilket han ansåg bero på att barnen gavs olämplig föda. Piper föreslog därför att mödrar som inte ammade sina barn skulle dömas till 10 dalers böter. Lagförslaget avslogs dock. Piper engagerade sig också i sjukvården och lyckades öka antalet fältskärer i länet från 1 till 3. Han fick Vasaborna att stenlägga sina gator och lät uppföra ett nytt landshövdingsresidens i sten uppe på Korsholms vallar. Residenset stod färdigt 1752 och fick då ta emot besök av kung Adolf Fredrik, som besökte Vasa stad.

Johann Henrik Scheffel (1690-1781), porträtt föreställande Gustaf Abraham Piper från 1730 (Nationalmuseum NMGrh 352).
Johann Henrik Scheffel (1690-1781), porträtt föreställande Gustaf Abraham Piper från 1730 (Nationalmuseum NMGrh 352).

Piper skrev en självbiografi om åren i Ryssland som ofta utnyttjats och diskuterats av forskare (Stavsundsarkivet) (Publicerad av B. A. Ennes ”Utdrag af General-Majorens, Landshövdingens och Riddaren Gustaf Abraham Pipers Levernes-Lopp”, 1819, nya upplagor 1863 och 1902). Piper är också känd som översättare av pietistisk litteratur. 1739 gav han ut en hushållsbok, sexton år tidigare än Kajsa Wargs kokbok från 1755 (”En liten hushållsbok, som lärer huru man bör tillreda I. Allehanda mat och spis, II. Bakwärck, bröd och pasteijer, III. Syltsaker af fruckter och bär, IV. Wattn, drycker och liqueurer, V. Nödige hushållssaker, och VI. Läkedomar för folck, och boskap sammanskrefwen år 1739”). Hushållsboken, som var en gåva till hans hustru Märta Sture, innehåller 368 stycken recept samt recept mot både sjukdomar och åkommor. Boken har utkommit i en mängd nyutgåvor, senast 2007 med titeln ”Märta Stures hushållsbok”. Hans recept på ”Vinstuvad Gädda med kapris” torde vara det tidigaste kända nedskrivna fiskreceptet i svensk mat historia:

”Man tager en lefwande gädda fläcker och skär i lagom stycken och kokas i lagom salt wattn, och skummas wäl till hon är något mer än halfkokad, så slås wattnet af, och slås derpå Fransk Win, winättickja, Capris, smör, Muskot och några hela Muskotblommor och lite rifwit bröd, stom stufwas tillsammans att soppan är lagom tjock”

Åren 1719-21 innehade Piper säteriet Kråkvik i Östra Ed i Småland och 1731-40 slottet Tunbyholm i Smedstorp i Skåne, som han lät restaurera 1732-36. Piper var gift tre gånger. Hans första hustru hette Eleonora Gustaviana Tungel. Hon dog i barnsäng 1735. År 1737 gifte han om sig med friherrinnan Märta Christina Margareta Sture, född 1716. Märta Sture avled redan 1742, 27 år gammal. Därefter gifte han 1747 sig med Eva von Scheven. Han fick sammanlagt 19 barn, bland dem Sten Abraham Piper (1738–1813), från 1774 drottning Lovisa Ulrikas siste och mycket gynnade hovmarskalk.


Tillbaka till katalogen »

Kontakt

Julia Unge Sörling

Intendent

Klassisk och äldre konst
Tel: 0701-08 14 08
sorling@uppsalaauktion.se

Sofie Bexhed

Försäljningschef

Tel: 0705-22 61 62
sofie.bexhed@uppsalaauktion.se

Mer information