Aktuella auktioner
Se datum och information
Kat. 902 Gunnar Hallström (1875‑1943). Bondetåget 1914. Kol och färgkrita på papper lagd på pappannå, 18 x 44,5 cm.
Med påskrift på bakstycke: ”Bondetåget febr. 1914 af Gunnar Hallström / Gåfva af konstnären 1914”.
Utrop
SEK 12.000 – 15.000
€ 1.200 – 1.400
Proveniens
Gåva av konstnären till lantbrukare Hugo Hügoth, Norrköping (Hügoth bildade en stiftelse som årligen delar ut bidrag för högre studier i lantbrukets ekonomi, marknadsföring eller förvaltning samt anslag för främjande av för lantbruket betydelsefull försöksverksamhet).
Därefter genom arv till Gunnar Unéus, Djursholm.
Därefter genom arv till 2018.
Hallström har tecknat de marscherande bönderna mot en bakgrund av Gamla Upsala högar och Gamla Upsala kyrka i avsikt att visa varifrån upphovsmännen till Bondetåget hade sitt ursprung.
Bondetåget var en demonstration som genomfördes den 6 februari 1914 i Stockholm av över 30 000 bönder från hela landet, som uppvaktade kung Gustaf V. Manifestationen var uttryck för en konservativ kritik av Karl Staafs liberala regerings försvarspolitik. Kungen anslöt sig till demonstranternas krav i det så kallade borggårdstalet vilket ledde till en konstitutionell kris, den så kallade borggårdskrisen. Två dagar senare, den 8 februari, höll Stockholms arbetarekommun en större motdemonstration (”Arbetartåget”), som leddes av Hjalmar Branting och samlade 50 000 deltagare.
Bondetåget den 6 februari 1914. Uno V Nyberg (utan hatt) långt fram i tåget.
Demonstrationen beslöts, på initiativ av hemmansägaren Uno Nyberg i Långtora gård, i december 1913 av upplandsbönder, som uppmanade även de övriga landskapens allmoge att tåga till Stockholm. Bondetåget organiserades av en kommitté i Uppsala under ledning av grosshandlaren J. E. Frykberg. Frykberg var även verkställande direktör i Svenska pansarbåtsföreningen som bildats i Uppsala 1912 för nationalinsamlingen för pansarbåten sedan regeringen Staaf 1911 kraftigt minskat anslagen till försvaret.
Kungens ingripande och den följande krisen ledde till att regeringen Staaf avgick och ersattes med en konservativ ämbetsmannaregering och till att högern fick stora framgångar i valet 1914. Det var också ett tecken på en växande konservativ bonderörelse. Efter bondetåget grundades ett nytt lantbrukarparti, Jordbrukarnas Riksförbund som dock gick samman med bondeförbundet 1921.
Arrangörerna bakom Bondetåget utgav 1914 boken “Bondetåget 1914 – Kungstelegram – Svenska hälsningar till Konungen framförda af Bondetåget 1914″. Huvudupplagan trycktes i 30000 exemplar att delas ut till samtliga deltagare. En Bibliofilupplaga på 1000 exemplar och en lyxupplaga på 100 exemplar trycktes också. Till samtliga deltagare i tåget lät konungen utdela en minnesmedalj. Bondetågets huvudbaner och landskapsfanor förvaras i Livrustkammaren.
Hallström studerade vid Konstakademien 1893-1897 och var stipendiat i Paris 1906-1907. Åren 1910-1912 var han föreståndare och lärare vid Valands konstskola i Göteborg. 1912, troligtvis inspirerad av sin bror, den kända arkeologen Gustaf Hallström, bosatte sig Hallström med familj på Björkö i Mälaren, som inhyste den gamla handelsplatsen Birka, där han mer och mer kom att engagera sig i bevarandet av öns gamla kultur- och odlingslandskap. Inför hotet om en förestående exploatering, bland annat för sommarhusbebyggelse, lyckades han tillsammans med brodern driva igenom att delar av ön inköptes av staten åren 1912-1914. Dessa inköp kompletterades senare av Vitterhetsakademien så att större delen av fornminnesområdet på ön fredades. Vården av ön sköttes – och sköts alltjämt – av Riksantikvarieämbetet och Gunnar Hallström kom att verka som tillsynsman på ön fram till början av 1930-talet då hans vision för ett naturligt bevarande av Björkö mer och mer kom att ifrågasättas. Hallströms arbete på Björkö kom att innebära att han mer eller mindre bröt med konstvärlden i stort – även långt efter att mer modernistiska strömningar blivit norm fortsatte han att måla i nationalromantisk stil. Hallström signerade ofta sina verk med en svastika, en vanligt förekommande symbol i fornnordisk kultur.
Hallström erhöll 1910 uppdraget att dekorera antropologen och forskningsresanden Eric von Rosens jaktstuga på dennes egendom Rockelstad slott, uppförd av Ivar Tengbom. Hallström fyllde denna med fornnordiska dekorationer, bland annat svastikor. Dessa sägs ha inspirerat de tyska nationalsocialisternas partisymbol genom Herman Göring som genom sitt gifte med von Rosens svägerska Carin von Kantzow flera gånger besökte Rockelstad. Eric von Rosen använde sig likt Hallström av svastikan som personlig symbol. 1918 skänkte han ett flygplan till det nyligen självständiga Finland för att visa sitt stöd till den vita sidan i inbördeskriget prydd med en svastika som därefter blev det finska flygvapnets symbol.
Hallströms verk uppmärksammades nyligen på utställningen Symbolism och dekadens – ett nordiskt perspektiv på Prins Eugens Waldemarsudde 2017.