Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion 13–16 juni »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 13 – 16 juni 2023
Nr 735 Poudreuse Högklassigt gustavianskt stockholmsarbete av Georg Haupt (verksam som kunglig hovschatullmakare och ämbetsmästare 1770-1784). Signerad på schackbrädets undersida ”fait par Georg Haupt Ebeniste du Roi à Stockholm”. Rak form med nedåt avsmalnande ben. Fanerad med mahogny, jakaranda, buxbom och björk. Tre lådor, uppfällbar spegel samt utdragbar skiva med bemålat schackbräde. Handtag på sidor, nyckelskyltar och beslag i brännförgylld mässing. Avslutande hjultrissor i mässing. L 81,5, B 47, H 77,5 cm.
400.000 – 500.000 SEK
€ 35.000 – 44.000
Adliga ätten Ihre nr 2043, Sandbro säteri, Björklinge socken, Uppsala län.
Därefter genom förvärv av adliga ätten von Engeström, Kiplingebergs säteri, Bälinge socken, Uppsala län.
Uppsala Auktionskammare, Internationell Kvalitetsauktion 3 – 6 december 2013, nr 798.
Åmells konsthandel, Stockholm
Marshall Lagerquist, Georg Haupt – Ébéniste du Roi, Nordiska museet, 1979, jämför med snarlik poudreuse avbildad s. 216‑217.
Lars Ljungström, Georg Haupt – Gustav III:s hovschatullmakare, Kungl. husgerådskammaren, 2006, jämför s. 118, 144.
Vår samtids bild av av Haupt som den store intarsiakonstnären till trots, var strama möbler i mahogny till synes ständigt närvarande under hans karriär. Georg Haupt lämnade Sverige under 1762 eller på våren 1763 och uppehöll sig till en början i Amsterdam tillsammans med den fyra år äldre Christopher Fürloh vilken precis som Haupt var på sin bildningsresa i snickaryrket. Till Paris kom de två antagligen år 1764 och även om relativt lite källmaterial är känt finns vissa viktiga hållpunkter. Vintern 1766‑1767 är Haupt inskriven som arbetandes hos hertigen av Choiseul på Chanteloup i Loiredalen. Hertigen som residerade på slottet var en modemedveten person och anslöt sig till beundrarskaran av den framväxande nyklassicismen. Detta visar sig i ett stramt mahognyskrivbord vilket Haupt arbetat med åt hertigen. Skrivbordet bär en påskrift av Haupt “George Haupt, Suedois a fait Ces bureau a Chanteloup 1767” på skrivbordets blindträ. Skrivbordet bär få stilistiska likheter med samtida möbler utförda av Parismästare. Av Haupts senare produktion att döma är det stilistiskt möjligt att Simon Oeben var den mästare Haupt var knuten till under sin tid i Paris. Simon Oeben, som efterträtt sin äldre bror Jean-Francois som en av den franska huvudstadens stora kreatörer av moderiktiga möbler, bör ha varit en synnerligen passande mästare för en snickargesäll med höga ambitioner. Simon Oeben hade också kopplingar till hertigen av Choiseul vilka han övertagit från sin avlidne bror.
Haupts resa fortsatte vidare till London där han åter anslöt med sin yrkesbroder Christopher Fürloh. Exakt datum för hans ankomst är okänt men han förekommer i Svenska kyrkan i Londons nattvardsliggare för första gången den 7 februari 1768. Att han arbetade med mahogny i London får ses som närmast en självklarhet. Tillgången på materialet var synnerligen god tack vare den brittiska kolonien Jamaica varifrån den under 1700-talet importerade mahognyn hämtades till Europa. Exempel på Haupts produktion i London finner vi bland annat i Victoria & Albert museums samlingar, där ett bord finns bevarat utfört av Haupt efter ritning av svensk-brittiske arkitekten Sir William Chambers. Det aktuella bordet bär karaktärsdrag kännetecknande för Haupt, så som den väl avvägda intarsiakompositionen. Att Haupt i detta stadium utförde möbler åt den välkände Chambers är ett gott tecken på att Haupt vid denna tid vunnit erkännande bland Londons möbelsnickare. Det är också kort därefter som han blir kallad att återvända till Stockholm och inta rollen som svensk hovsnickare år 1769.
Att produktionen av mahognymöbler fortsatte i hans verksamhet i hemlandet framgår av hans efterlämnade signerade alster. Bland annat i en sekretär en armoire i privat ägo från 1772 där Haupt lagt mahogny i intarsians fyllningar. Vidare finner vi att han använder mahogny i en mindre kapacitet i de två sinnrika vaktsängarna placerade på Drottningholm slott daterade till 1770-talets förra hälft. Ytterligare ett exempel är det ritbord vilket han utför till kung Gustav III och som kungen ses avbildad vid i Pehr Hilleströms målning “Lektyr på Drottningholm” från 1779. En poudreuse signerad och daterad fait Chez George Haupt Ebeniste du Roy à Stockholm 1777 samt försedd med exportstämplar mycket lik den nu aktuella är ytterligare ett exempel.
Toilettebord eller så kallad poudreuse var under tiden oftast enkla skapelser i målat trä. Auktionens högklassiga möbel med exklusiva material visar på den ursprungliga beställarens höga status. Denna poudreuse kan med säkerhet placeras in i samhällets absoluta toppskikt. ■