Modernt & samtida
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 9 – 12 November 2021
Nr. 318 Einar Jolin (1890‑1976). Interiör med stående modell i svarta strumpor. Signerad och daterad Jolin 1916. Olja på duk, 161 x 130 cm.
1.500.000 – 2.000.000 SEK
€ 150.000 – 199.000
Herman Gotthardts (1873‑1949) samling, Malmö.
Konsthandlare Tore Gerschmans (1913‑1992) samling, Stockholm.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Eleganten Einar”, 2 oktober 2010‑9 januari 2011, kat. nr. 40.
Mjellby konstmuseum, Halmstad, ”Eleganten Einar”, 13 mars-29 maj 2011, kat. nr. 40.
Den eleganta modellen bär endast nätta skor och höga svarta strumpor. Hennes nakenhet blir än mer tydlig genom de få plagg hon bär, men hennes hållning är rak och ansiktsdragen avslappnade när hon möter konstnärens blick. Kvinnan är slående vacker med sitt utsläppta hår, slanka figur och rosenröda läppar. I henne har Einar Jolin lyckats fånga själva essensen av det han lärt sig under studieåren i Paris och är nu närmare Henri Matisse än någonsin tidigare. Detta monumentala verk tillhör tveklöst ett av konstnärens främsta och bjuds nu för första gången ut till försäljning på auktion.
Målningen förvärvades tidigt av Herman Gotthardt, vars samling är känd som en av det tidiga 1900-talets främsta och som idag utgör stommen i Malmö konstmuseums samlingar. Gotthardt började på allvar samla konst 1914, efter att en nervspecialist rekommenderat honom att börja intressera sig för någonting utanför affärerna, ”försöksvis med lite konst”. Gotthardt följde rådet och kände sig efter varje köp något kryare. Det har berättats att han vid ett besök i Jolins ateljé i slutet av 1917 förvärvade hela 16 dukar av Jolins tidiga verk! Auktionens målning torde vara ett av de verk som vid det tillfället förvärvades av Herman Gotthardt. Att den svenska konsten och i synnerhet verk av Henri Matisses svenska elever kom att dominera Herman Gotthardts samling var ingen tillfällighet, då han precis som Isaac Grünewald menade att ”konsten skulle vara en fest för ögat”. När Einar Jolin tillsammans med Isaac Grünewald for till Paris var det just denna färgrika samtida konst som de båda ville studera på nära håll. Paul Cézannes och Matisses målningar liknade ingenting som de tidigare sett! Färgerna tycktes plötsligt flöda fritt över dukarna till närmast explosionsartade upplevelser och kompositionerna byggdes upp enligt nya principer. På Salon d’Automne fanns en hel vägg tillägnad Matisses målningar, radikala i sin uppdrivna färgstyrka och chockerande jämfört med den klassiska svenska konsten som samtidigt visades i Stockholm. När Jolin en dag mötte Carl Palme på Bar Versailles vid Gare Montparnasse som berättade om Henri Matisses målarskola ville han genast bege sig dit. Så blev det, och Jolin var en flitig elev vid Matisses målarskola. Nästan uteslutande målade han modellstudier hos Matisse, han ville studera och få in rytmen i handen. Nu började han på allvar finna den naturliga snabbheten i penselarbetet och sin hänförande färgpalett som blir synlig i oljemålningarna under 1910-talets mitt.
Utanför sina studier trivdes Jolin dessutom utomordentligt i den franska huvudstaden. Till sättet var han sval och elegant, kultiverad och väluppfostrad vilket gick hem inom såväl den skandinaviska som den franska kretsen. 1913 skaffade han sig en egen ateljé på Rue Jeanne, där han friare än tidigare kunde måla av sina modeller. Här var inredningen genomgående spartansk och i modellbilderna är väggarna kala. Däremot utvecklade han en otrolig färglyrik, där modellerna tycktes lysa som exotiska blommor vilket tog all uppmärksamhet från den obefintliga interiören. Skarpsinnigt och med en osviklig känsla för detaljer fångade Jolin sina modeller, ett motiv han själv älskade att utforska och som han ivrigt vidareutvecklade under de följande åren. Under 1910-talets mitt utför han sina allra främsta målningar med nakna modeller, vilka beskrivs av Nils Palmgren: ”Den specialitet, som varit nästan hans enda i Paris, naketmåleriet, drev han nu med ökad intensitet, särskilt under åren 1915 och 1916, då han producerar sin ungdoms mest förfinade och sensuella modellstudier, fyllda av ljus, smäckra i byggnaden och genomgående arrangerade med raffinerat stoffbehandlade accessoarer, kuddar, vävnader, blommor och tavlor. Man kan inte undgå att inför dess unga gestalter med sina läckra karnationer erinra sig Jolins studier av orientalisk konst, särskilt persiska och indiska miniatyrer, där den melodiösa linjerytmen liksom här är något av det väsentligaste.”
Auktionens målning är utförd efter hemkomsten till Stockholm, dit Jolin for efter första världskrigets utbrott. Högt uppe på Söders höjder, i det så kallade Skandalhuset på Fiskargatan 9, finner Jolin sin bostad och ateljé. Med inspiration från den flärdfulla tillvaron i Paris förenar han nu det sensuella sköna med det djärva och utmanande. Kvinnan i auktionens målning bär stora likheter med de i Matisses tidiga porträtt och inspirationen från den franske mästaren är tydlig. Den markerade konturen av ansiktets form, de runda ögonbrynen och kolsvarta ögonen känns igen i Matisses modeller, som Jolin haft förmånen att studera på nära håll. Interiören är inte längre avskalad som i konstnärens första modellbilder från Paris, istället står kvinnan i ett ombonat och varmt rum. Hörnet av en klarröd soffa letar sig in i bilden, väggarna är täckta av modernistiska konstverk och bakom henne är fönstret draperat med gardiner på båda sidor. Einar Jolin är konstnären som kanske framför alla utmärkte sig med en omedelbar elegans och träffsäker penselföring. Under ett brinnande världskrig tog han med sig de starka intrycken från Paris och utvecklades under åren i Stockholm till en enastående modernist. Det är en skicklig observatör som utför auktionens mästerliga ”Interiör med stående modell i svarta strumpor”, en orädd konstnär av sin tid som med sitt raffinerade måleri fick publiken att häpna – då som nu. ■