Auktion: Klassiskt
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 10-13 december 2019
Nr. 875 Carl Larsson (1853‑1919). ”Lilla Karin” (Karin). Monogramsignerad och daterad C.L. 1906. Akvarell med täckvitt och blyerts, 82 x 57,5 cm.
Lilla Karin Bergöö var Karin Larssons bror Per Bergöös yngsta dotter.
200.000 – 300.000 SEK
€ 19.000 – 28.000
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Larsson-Liljefors-Zorn – Invigningsutställning av Liljevalchs Konsthall”, mars-april 1916, kat. nr. 71.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Minnesutställning Carl Larsson”, 6 mars – 5 april 1920, kat. nr. 216.
Carl Larsson, Andras barn. 32 målningar med text af Carl Larsson, 1913, avbildad.
Ulwa Neergaard, Carl Larsson. Signerat med pensel och penna, 1999, upptagen i katalogdelen under år 1906, s. 108 som kat. nr. 1208.
”Dessa här i boken afbildade gossar och flickor hafva alla varit goda, vänliga och älskliga barn, hvilka tåligt, ibland intresseradt lyssnat till det virriga tal, jag hasplat ur mig för att lura er till någon smula stilla uppmärksamhet, då jag, med penseln eller pennan i högsta hugg, sökt knipa det eller det lilla draget eller det och det näpna uttrycket. Jag har måst söka underhålla och kvarhålla de små killingarna, hvilkas sprittande och hoppande kroppar sannerligen icke voro ämnade för modellsittning. Med mammornas benägna medverkan och ofantliga mängder snask, samt mitt prat gick det dock…”.
Såhär beskriver Carl Larsson i sin bok ”Andras barn” där ”Lilla Karin” finns avbildad hur hans arbete går till.
Carl Larsson är vår mest folkkäre konstnär och ingen annan har som han skildrat barn så som barn verkligen är. Få, om någon, konstnär har på ett så genomgripande sätt påverkat synen på barn och barndom. I dag berör hans målningar oss genom en nostalgisk inblick i ett samhälle och liv som till stora delar inte längre finns kvar. När de målades hjälpte de till att omforma Sverige till att bli det moderna samhälle som ligger till grund för hur vi lever i dag. Ingen har lyckats sprida dessa moderna vindar som Carl Larsson.
Tillsammans med vännen Ellen Key engagerade sig Larsson tidigt i sociala frågor. År 1900 gav Ellen Key ut sin kända skrift ”Barnets århundrade” med radikala och revolutionära tankar om hur barn skulle uppfostras. Key, influerad av Rousseau förkastade den auktoritära pedagogiken och den segregerade undervisningen. De idéer som Ellen Key uttryckte i skrift hjälpte Carl Larsson till att sprida genom sina målningar. Dels genom bilder på sina egna barn, men minst lika ofta på vänners och bekantas. Carl Larsson lade stor vikt vid att barn skulle få vara just barn. När de kom ”finkammade, vattenkammade och uppstyltade” till honom för att bli avmålade skickades de genast iväg för att återfå sitt ”vanliga” utseende. Detta orsakade ofta diskussioner mellan konstnären och barnens föräldrar som givetvis ville visa sina barn från vad de tyckte var deras bästa sida.
Som landskap- och friluftsmålare hade Carl Larsson tidigt fått en framträdande roll i konstnärskolonin Grez-sur-Loing i början av 1880-talet. Hans livfulla akvareller blev uppskattade och 1883 erhöll han medalj på Salongen i Paris för sina två landskapsmålningar ”Oktober” och ”November”. Året därpå blev Carl Larsson pappa för första gången. Detta förevigades med akvarellen ”Ateljeidyll”. Denna nya motivkrets med barnen i centrum ska komma att bli hans unika signum, innehållandes också ett mycket stort mått av glädje, lycka och kärleken till familjen och barnen, inte bara sina egna utan också andras. I en tid då många andra konstnärer främst målar naturen, sätter Carl Larsson människogestalten först. Även i bilder som visar interiörer, eller för den delen landskap, sätts människan och det mänskliga i centrum.
Lilla Karin Bergöö var dotter till hans fru Karin Larssons bror Per Bergöö. Lilla Karin är avbildad mitt i leken som det tycks, hållandes sin mjuka docka i armen. Det lockiga håret har slitit sig ur flätorna, man kan tänka sig precis så som Carl Larsson ville måla henne. De söta och vilda blommorna till höger i bild är säkerligen ett av Karin Larssons bidrag till bilden och tycks fånga den flickans essens. Lilla Karin bodde tillsammans med sin familj i det i Bergööska huset, Hallsberg. Huset som byggdes på uppdrag av hennes farfar Adolf Bergöö av den kände arkitekten Ferdinand Boberg stod färdigt 1889-90. Tyvärr hann aldrig Adolf själv bo i huset utan istället flyttade sonen Per Bergöö in tillsammans med sin familj. Möjligen är det i detta hus som Carl Larsson målat Lilla Karin, eller vid något av de många besök av familjen Bergöö till Sundborn.