Antikens återuppståndelse

Smycken som säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 11 – 14 juni 2024

Den franska revolutionen och dess eftermäle var traumatiska år för fransk smyckekonst, de pråliga diamantjuvelerna påminde för mycket om l’ancien régime. I samband med att Napoleon och Josephine kröntes 1804 började de franska juvelhusen väckas till liv igen. Etter utgrävningarna av Herculaneum och Pompeji, väcktes ett stort intresse för antiken i Europa. Den klassiska enkelheten syntes i konst, skulptur, arkitektur och mode. De pampiga och utsmyckade 1700-tals klänningarna ersattes av enkla, raka, tunna klänningar med hög midja och puffärmar. Håret sattes helst upp i en knut på huvudet som inspirerades av antiken, à la Grecque. I dessa plagg försökte kvinnorna likna grekiska gudinnor. Smyckena skulle vara klassiska, lätta och följsamma och passa den nya graciösa kvinnliga figuren. Juvelhusen hämtade inspiration från klassisk arkitektur; meanderbård, palmetter, rosetter, akantus-, lager och vinblad. Man sökte en blygsam konstrast mellan ljus och emaljerad metall, guld i kontrast med ljusa färgstenar, lätta armband, långa kedjor och frisyren à la Grecque passade med långa örhängen. 

Den populäraste smyckedekoren från empiren var kamén med klassiska motiv. Hur dessa kaméer bars i Paris rapporterades i tidskriften Journal des Dames 1805; ”En elegant kvinna bär kaméer på skärpet, kaméer i halsbandet, en kamé på varje armband, en kamé i diademet”. Kejsarinnan Josephine var särskilt förtjust i kaméer och uppmuntrade modet som spreds från Paris. Josephine själv, hade både historiska kaméer från antiken och samtida skickade direkt från Italien av Napoleons syster Caroline Murat, som var gift med kungen av Neapel. 

Det är med stor glädje som vi i denna auktion kan presentera smycken från empiren. Både enkla kedjor och broscher (kat. nr 43 & kat. nr 45) men framför allt ett diadem (kat. nr 47) och ett garnityr (kat. nr 48). Diademet är formgiven i hellenistisk stil med en kamé föreställande guden Amor. Han är omsluten av flodpärlor och havsskum. Garnityren är av liknande design, anspråkslös och lätt. Kaméerna föreställer guden Mars med muser. Sannolikt har det tillhört en väldigt medveten och fashionabel kvinna som säkert läst Journal des Dames och anammat modet. Gudinnan hon föreställde när hon bar diademet och garnityret var kärlekens gudinna, Venus, älskarinna till Mars och Amors mor. 

Efter att Napoleon hade blivit besegrad 1814 förändrades Europa och länder som Frankrike, Italien och Schweiz öppnades upp igen för resa. Italien var det populäraste resmålet och hit åkte Europas elit, konstnärer och skulptörer för att bilda sig i de klassiska skolorna. Grand Tour kom det att kallas och under resan blev det obligatoriskt att köpa souvenirer att ta med hem. Kaméer och mikromosaik blev populära, framför allt till smycken. Mikromosaiker var gjorda av små glasbitar så kallade tesserae, som sattes ihop i ett mönster i en glaspanel och sedan vaxades. Blommor och duvor var populära motiv men det mest populära var motiv av byggnader och ruiner i Rom. Som förlaga till bilderna användes ”Le Veduta di Roma”. En serie av grafiska blad över Rom gjorda av Giovanni Battista Piranesi, utgiven 1745 och som spreds över hela Europa. Smycken med mikromosaik och pietra dura förblev populära under hela 1800-talet men nådde sin höjdpunkt under 1820/30-talet. 

På auktionen hittar vi en välbevarad collier och örhängen från 1820/30-talet med mikromosaiker. Plaketterna har scener från Rom med Piranesis ”Le Veduta di Roma” som förlaga (kat. nr 74). Genom halsbandet kan vi besöka Petrusplasten, Fontana di Trevi och Forum Romanum i Rom likt de som hade turen att kunna åka på sin Grand Tour under 1800-talet.  

Tillbaka till katalogen »