Auktion: Modernt & samtida
Till katalogen
Klubbades för 540.000 kr vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 11-14 juni 2019
Nr. 236 Anna Petrus (1886‑1949). Vas. ”Profilvasen”. Firma Svenskt Tenn, Stockholm 1928. Signerad A Petrus på livet samt stämplad med änglamärket SVENSKT TENN STOCKHOLM B8. Reliefdekor av ansikten på profilerad fot. Tenn. H 18,5, Ø 20 cm.
Modellen formgiven 1928.
100.000 – 150.000 SEK
€ 9.000 – 14.000
Anna Petrus (1886‑1949) privata samling.
Därefter genom arv till sonen Ejnar Lyttkens (1916-1990).
Därefter genom arv till nuvarande ägare.
Katalog, Firma Svenskt Tenn, 1931, senare variant av modellen avbildad mod. nr. 410.
Monica Boman (red.), Estrid Ericson Orkidé i vinterlandet, 2000, senare variant av modellen avbildad samt omnämnd s. 70‑71.
Hedvig Hedqvist, Rikard Jacobson, Jan von Gerber, Modernt Svenskt Tenn, 2004, senare variant av modellen avbildad s. 22.
Sonja Lyttkens, Anna Petrus Konstnär och formgivare, 2005, auktionens exemplar avbildad s. 27.
Marie Rehnberg, Anna Petrus Skulptör och industrikonstnär, 2009, auktionens exemplar avbildad helsida s. 97 samt modellen omnämnd s. 109.
Christian Björk, Estrid Ericson, 2011, auktionens exemplar avbildad helsida s. 59.
Gunnela Ivanov, Swedish Grace, 2017, senare variant av modellen avbildad s. 415.
De båda formgivarna Anna Petrus och Estrid Ericsons (1894-1981) vägar korsades sannolikt åtskilliga gånger under 1920-talets början, oftast som deltagare såväl som åskådare vid några av dåtidens många nationella och internationella utställningar. De rörde sig i samma kretsar och kände utan tvivel till varandras verksamheter sedan en tid tillbaka när de första diskussionerna om ett samarbete tog form under 1926-27. Ericson hade i oktober 1924 slagit upp dörrarna till Firma Svenskt Tenn i en liten lokal med verkstad och butik på Smålandsgatan i centrala Stockholm. Svenskt Tenn blev snabbt ett begrepp bland stockholmspubliken och Estrid Ericson ett känt namn. Hon lovprisas vid tiden för den kreativitet och skönhetskänsla som genomsyrade firmans utbud av tennprodukter.
Ericson förstod sig också på vikten vid att knyta erkända formgivare till verksamheten, och på den vägen blir också Petrus en tidig medarbetare. Sannolikt hade Ericson i den svenska hederspaviljongen på världsutställningen i Paris 1925 sett de tennföremål för serieproduktion med kraftfull reliefdekor som Petrus lät gjuta hos Herman Bergmans Konstgjuteri 1923-25, ett par ljusstakar i tenn och mässing på rund fot med meanderbård i två olika höjder, ett bläckhorn samt en brännvinsstånka. I Petrus arbeten fanns även en tydlig påverkan av förebilder från främre orienten, särskilt i de koppar- och mässingsbrickor som hon ciselerade under tidigt 1920-tal, vilket måste ha tilltalat Ericson, som själv lånade inspiration från en mångfald kulturer och epoker.
I Petrus produktion för Firma Svenskt Tenn, liksom i föremålen från tiden hos Herman Bergman, är det tydligt att hon i arbetsprocessen alltid har skulptörens öga och handlag. För framställningen utgick hon allt mer utifrån gjutning, och den kraftfulla reliefen är genomgående. Detta är synnerligen märkbart i de inledande nyttoföremålen som Petrus formger för firman, såsom Panterbläckhornet, Lejonbokstöden (som vid den stora svenska konstindustriutställningen på Metropolitan Museum i New York 1927 inkorporerades i ett värmeledningsgaller), Janushuvudet samt den för auktionen aktuella Profilvasen, som formgavs 1928. I det tidigaste utkastet till Profilvasen, som aldrig sattes i produktion, var vasen utrustad med en smal, mycket hög hals som avslutades i en slags utvikt jokermössa. Sannolikt behövde modellen förenklas för produktionens skull, och vasen fick således en sobrare fotklack. De distinkta ansikten i profil som omger kärlkroppen är stilhistoriskt mångbottnade, men inte är det omöjligt att skönja ett arkaiskt leende mellan lockarna där 20-talsklassicismen har satt sina historiserande spår. Modellen drabbades vid ett flertal tillfällen av Ericsons behov av att variera utformningen på dessa, och Profilvasens fot och mynning ändrar således skepnad under årens gång. Dessa spontana behov föll inte alltid Petrus i smaken, och relationen mellan de båda i dessa frågor var inte alltid friktionsfri. Den tidlösa Profilvasen liksom Janushuvudet har tillverkats närmast oavbrutet, om än i variationer, under alla år sedan de formgavs.
Auktionens högintressanta exemplar av Profilvasen kommer från Anna Petrus privata samling, i vars personliga fotoalbum den också finns avbildad, och har därefter gått genom arv i familjen till nuvarande ägare. Auktionens vas, som är en av de allra tidigaste varianterna av modellen med sin högre profilerade fot, är utförd samma år som den formgavs och sannolikt i det utförande som Petrus föredrog den. Redan i Firma Svenskt Tenns produktkatalog från 1931 har modellen fått en lägre fotklack, som den sedan också skulle hålla sig till under många år framöver. Profilvasen är ett framstående prov på hur Anna Petrus blev en drivande kraft i förnyelsen av den svenska tennkonsten under 1920-talet, och hon intar med sin djärvt skulpturala ingång till brukskonsten en särställning jämte samtida formgivare.