Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion
12 – 15 december »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 12 – 15 december 2023
Nr 820 Anders Zorn (1860‑1920). ”Mrs de Ver Warner”. Signerad och daterad Zorn 1901. Olja på duk, 102 x 86,5 cm.
1.200.000 – 1.500.000 SEK
€ 105.000 – 131.000
I familjen de Ver Warners ägo fram till 1979.
Sotheby’s Parke Bernet, New York, 26 januari 1979, kat. nr 110.
Christie’s, New York, 1986, kat. nr 47.
Svensk privatsamling, förvärvad vid ovanstående auktion.
St. Louis, Louisiana, ”St. Louis World’s Fair”, 1904, kat. nr 106b.
Karl Asplund, Anders Zorn, 1921, s. 48.
Gerda Boëthius, ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören, 1949, omnämnd s. 405, 436, 438 samt upptagen i förteckningen s. 549.
Gerda Boëtius, Människan och Konstnären, 1960, s. 171 och 182.
Anders Zorn, Självbiografiska anteckningar, 1982, s. 116, 148, 218 och 221.
William and Willow Hagans, Zorn in America – A Swedish Impressionist of the Gilded Age, 2009, omnämnd s. 213 och 236.
Anders Zorns enastående färdigheter som målare gjorde honom tidigt i karriären vida känd långt utanför Sveriges gränser. Med en fot i hemlandet Sverige och den idylliska trakten kring Mora i Dalarna, och en i fjärran länder som Spanien, England och Amerika blev Zorn en av sin tids mest inspirerande skildrare. Just mötet med Amerika kom att drastiskt förändra hans tillvaro till det bättre både ur ett ekonomiskt perspektiv men även på ett djupt personligt plan. Under sin livstid korsade han Atlanten från Europa hela sju gånger och den socialt begåvade och utåtriktade Zorn fann från första stund ett starkt frändskap med societetens amerikaner. Under sina resor gjorde han sig snabbt erkänd som en fenomenal porträttör och beställningarna från landets mest välbeställda familjer lät inte vänta på sig. I auktionen återfinns ett magnifikt porträtt från Zorns fjärde resa till Amerika under 1901, föreställande fru de Ver Warner omgiven av en elegant hermelinpäls och iklädd det vackraste av siden.
När Zorn 1893 blev enhälligt vald till kommissarie i Chicago av både Konstnärsförbundet och Akademien var han redan en mycket berest man. Tillsammans med sin hustru Emma for han från Paris via Liverpool och reste med Etruria till New York. Utställningen skulle öppna redan den 1 maj och under de kommande veckorna uppbådade paret all kraft för att hinna färdigt. Målningar skulle packas upp, färgen strykas på väggarna och ingenting fick lämnas åt slumpen. Själva öppnandet av utställningen blev en stor högtidlighet och besöktes av såväl president Cleveland som flera av den amerikanska societetens främsta representanter. Några dagar senare steg mrs Isabella Gardner från Boston in genom dörren och Zorns framtid som målare tog en helt ny vändning. Inte nog med att Isabella Gardner förvärvade målningen ”Omnibus”, hon bjöd hem honom för en kopp te samma eftermiddag och de två utvecklade en vänskap som kom att bestå livet ut. Gardners utmärkta kontakter och charmiga personlighet öppnande dörrarna för Zorn och genom henne introducerades han till många nya beställningsuppdrag under de kommande åren. Tillvaron i Amerika passade Zorn utomordentligt och han skrev i sina memoarer: ”Jag trivdes i Amerika och med amerikanarne – Deras franka rättframma sätt passade gott till min natur. Jag har aldrig med våra Europeiska stadsbors ceremoniösa sätt och förkonstlade seder.”
Att Zorn kom att återvända flera gånger till Amerika var således föga förvånande och varje gång välkomnades han med öppna armar av en allt större bekantskapskrets. Den fjärde resan tog sin början när Zorn erbjöds att vara juryman vid en stor utställning i Carnegie Institute, ett hedersuppdrag som han glädjefyllt accepterade. Under hösten år 1900 reste han via Berlin och Paris vidare över Atlanten. Denna gång kom han att stanna under nästan sju månader och hans första tid upptogs till största delen av juryarbetet och utställningen. Vid öppnandet av utställningen den 1 november höll Zorn ett storslaget tal där han entusiastiskt berättade om det stora program han drömde om för den svenska konsten. När utställningen var över stannade Zorn i New York under vårvintern 1901 och delade ateljé tillsammans med Thomas Alexander Harrison. Trogen sina principer målade dock Zorn aldrig sina modeller i ateljén, utan han föredrog att skildra dem i deras privata hem, på hotellrum eller kontor. Överste Lamont, som tillhörde president Clevelands närmaste krets och var den som initierat Zorns porträtt av denne 1898, lät nu Zorn måla sin hustru och sig själv. Zorn berättade i sina självbiografiska anteckningar: ”Lamont mente att ingen [porträttmålare] gick upp mot en som just målade honom nu. Han nämnde mitt namn det den andre aldrig hört. Men jag fick genast brev från mannen, ville jag komma till Bridgeport och måla honom, vilket jag gjorde – också hans fru. Han blev så betagen att han varken natt eller dag kunde vara ifrån målningarna utan de bars till natten i hans sängkammare. Han beundrade särskilt vissa penseldrag i målningarna. En dag sade han det han ej sett mycket av modern konst men hade grundligt studerat de gamla på alla Europas gallerier, Men ’maken till vad jag där gjort hade ej blivit gjort’”. Genom Lamont fick Zorn därefter i uppdrag att måla porträtten av industrimannen Dr Ira de Ver Warner och dennes hustru fru Eva de Ver Warner. Paret de Ver Warner rörde sig i New Yorks förnämsta kretsar och vid tiden för Zorns båda porträtt var de mycket förmögna. Dr de Ver Warner var läkare och hade specialiserat sig på den mänskliga anatomin. Som en av få hade han insett att den dåtida kvinnliga idealfiguren med getingmidja och hög byst var skadlig, och tillsammans med sin bror Lucien som också var läkare introducerade han en ny typ av modern korsett med axelband. Firman Warner Brothers var en sann framgångssaga och vid sidan om den banbrytande korsetten utvecklade de verksamheten och var de första som tog patent på en bysthållare 1915. Ira gifte sig 1896 med den vackra Eva Follett och Zorns intagande porträtt av henne hör till en av hans främsta skildringar från vistelsen i Amerika. Zorn påbörjade arbetet med målningen 1901 men slutförde det först under sin femte resa. I ett brev till Emma berättade Zorn hur han vid upprepade tillfällen reste från New York till paret de Ver Warners hem i Bridgeport där Eva satt modell. Porträttet beskrivs målande i William och Willow Hagans bok Zorn in America – A Swedish Impressionist of the Gilded Age: ”It is a radiant portrait, set in bright light, of the young, dark-haired woman. She is wearing a beautiful, full-length dress of creamy fabric and holds a fan in her hand. The painting is in stark contrast to that of her considerably older husband, who wears the artistically stunting dark business suit.”
De porträtt som Anders Zorn utförde under sina vistelser i Amerika vittnar om en målerisk talang som tycks sakna gränser. Under månaderna i New York 1901 sökte han på allvar förstå miljön och lära känna sina modeller, och den amerikanska mentalitet som han själv så starkt drogs till. Porträttmåleriet introducerade honom till en mängd spännande karaktärer och han lärde sig att elegant navigera mellan olika personligheter i fashionabla miljöer. Trots mängden porträtt som Zorn utförde under sin livstid generaliserade han dem aldrig, utan genom träffsäkra penseldrag gjorde han dem istället starkt individualiserade. De upplösta formerna, som är så typiska för Zorns måleri och så omöjliga att efterlikna av någon annan konstnär, framhäver modellen på ett fullkomligt raffinerat vis. Kontakten mellan figuren och atmosfären är mjuk och han arbetade ofta med en dubblering av konturerna, en teknik han utvecklade tidigt och som kom att bli kännetecknande för hans häpnadsväckande måleri. I auktionens utsökta porträtt kommer alla de attribut som gjort Zorn känd som en av vår tids främsta målare till liv och han visar varför han för evigt har skrivit in sig i historieböckerna som en penselförare av mästerlig internationell klass.