Logga in

Alexander Roslin (1718‑1793)

Porträtt föreställande Greve Nikita Ivanovitj Panin


Såldes vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 4-7 december 2018
Klubbat pris: 940.000 kr


Kat.nr. 826 Alexander Roslin (1718‑1793). Porträtt föreställande Greve Nikita Ivanovitj Panin. Signerad Roslin Suédois. Olja på duk, 72 x 57,5 cm.

Porträttet föreställer den ryske greven Nikita Ivanovitj Panin (1718‑1783). Han var politiker och diplomat och under åren 1748-1759 ryskt sändebud i Stockholm.

Jämför med Roslins porträtt i större format föreställande Greve Panin sittande vid ett skrivbord daterat 1777, i samlingarna vid Pusjkinmuseet, Moskva.

Utrop
SEK 500.000 – 600.000
€ 48.000 – 58.000

Proveniens
Vera Andrejevna Charitonenko (1859‑1923).
Svensk privatsamling.

Litteratur
G.W. Lundberg, Roslin, vol. I, 1957, s. 186f.
Nationalmuseum, Stockholm, Alexander Roslin, utställningskatalog 2007-08, omnämnd s. 39.
Nationalmuseum, Stockholm, Katarina den stora & Gustav III, utställningskatalog, 1998, omnämnd s. 354.


FOKUS:

På spännramen till auktionens vackra porträtt föreställande den ryske greven och statsmannen Nikita Ivanovitj Panin utfört av 1700-talets främste svenska porträttmålare Alexander Roslin, finns en etikett skriven på ryska. Etikettens innehåll lyder i översättning:

Avdelningen för ärenden rörande museer och förvaltande av konst- och forntidsminnesmärken vid Folkkommissariatet för utbildning.

konstnär Roslen Aleks.
titel Portr. av greve Panin N.I.
ägare V.A. Charitonenko
enskilt nr
invent. nr 439

Etiketten anger alltså att målningen besiktigats av Folkkommissariatet för utbildning. Detta var ett departement som när det grundades 1917 låg i Petrograd men vars säte flyttade till Moskva när detta blev huvudstad 1918 och som under 1920- och 1930-talet hanterade alla kultur-, forsknings- och utbildningsfrågor. Avdelningen för ärenden rörande museer och förvaltande av konst- och forntidsminnesmärken, även kallad Museiavdelningen, tillkom den 28 maj 1918 och verkade fram till 1929. Det var den mest auktoritativa institutionen på området och hade 200 – 400 medarbetare, fördelade på åtta underavdelningar, varav en var den nationella museifonden ledd av Igor Grabar. Avdelningens emissarier förde ut konstföremål från palats, privata samlingar och kyrkor och registrerade dem i den nationella museifonden. Det var dock inte alla föremål som beslagtogs; staten upprättade en strikt kontroll över konstskatterna och ålade ägarna att katalogisera dem, samt förbjöd all form av transport, försäljning eller restauration/vidrörande av föremålen. Ägaren fick ett ”förvaltarintyg” och anbefalldes i praktiken skyldigheten att förvalta och skydda föremålet för statens räkning.

Genom etiketten får vi veta att målningen ägdes av Vera Andrejevna Charitonenko (1859-1923), hustru och sedermera änka till sockerproducenten, mecenaten och konstsamlaren Pavel Ivanovitj Charitonenko (1852-1914). Efter makens död tog hon över ansvaret för konstsamlingen, som var en av de mest betydande privata samlingarna i Ryssland och som bland annat innehöll Kramskojs berömda Porträtt av en okänd kvinna (nu i Tretjakov-galleriet i Moskva). År 1917 nationaliserades familjens villa i Moskva och året därpå, 1918 emigrerade Vera Andrejevna till Tyskland där hon dog 1923 i München. Auktionens målning bör ha genomgått museiavdelningens registrering under 1918 innan Vera Andrejevna lämnade landet.

Alexander Roslin hade anlänt till Paris vid början av 1750-talet och gjort sig stor lycka hos den parisiska aristokratin. Med stor talang för teckning och målning hade den unge Roslin gått som elev hos hovmålaren Georg Engelhard Schröder och visat prov på en anmärkningsvärd begåvning för porträttmåleri. Efter ett antal år runtom hoven i Europa slog han sig ner i Paris 1752. Året därpå representerades han med fem porträtt på Parissalongen och hans framgångsrika karriär satte fart. Hans porträtt var ofta smickrande och förskönande bilder vilket gjorde att beställningarna blev många och likaså besöken i hans ateljé.  Hans ryktbarhet som en av de mest eftertraktade konstnärerna i Frankrike tog honom till Sankt Petersburg dit han anlände i september 1775. Roslin hade blivit speciellt inbjuden av Katarina den Stora för att måla hennes porträtt. Redan i Paris hade han avporträtterat aristokrater från det ryska hovet och genom dessa kontakter blev beställningarna många. Han upplevde en fruktbar och produktiv period i Ryssland och det var bland annat då det vackra porträttet av den moldaviska prinsessan Zoie Ghika (Nationalmuseum) tillkom.

Greve Nikita Ivanovitj Panin lär ha varit en av de mest framstående, intellektuella och inflytelserika ryssarna under sin tid. Panin föddes i Gdansk 1718, tog värvning i den ryska armen och sägs ha varit en av kejsarinnan Elisabeths favoriter. Han kom till Köpenhamn 1747 som rysk minister men skickades till Stockholm och levde där under åren 1748-1759. I Stockholm lärde han sig om västerländsk politik, visade motstånd mot det franska partiet och försökte där också framhålla Rysslands inflytande. Då Ryssland under 1750-talets mitt blev uttalat franskvänligt hamnade Panin i en svår position, men fick funktionen som den lille storhertigen Pavel Petrovitjs (sedermera Paul I) informator och blev därmed på nytt accepterad. Han gav Katarina stöd när hon tog över tronen från sin make Tsar Peter III och fick fortsatt inflytande i politiken, särskilt i utrikesfrågor. Som Katarinas utrikesminister stod Panin bakom den allians där Ryssland, tillsammans med Preussen, Polen, Sverige och även Storbritannien skulle stå enade mot Bourbon-Habsburgsidan, ett försök som i slutändan misslyckades. Panin var känd som en god förhandlare som också uppskattade livets goda, men framför allt ansågs han vara mycket lärd. Katarina den Stora kallade honom till och med hennes ”encyklopedi”.

Som en av Katarina den Storas nära allierade ville Panin naturligtvis få sitt porträtt målat av den omtalade svensken som i Sankt Petersburg kallades ”Roslen” efter det franska uttalet. I Alexander Roslins porträtt möter vi en rosenkindad Panin iklädd en röd sammetsjacka med rik guldbrodyr. Den stora kraschanen på bröstet är ett av insignierna till Sankt Andreas-orden, vilken han erhöll av tsar Peter III 1762. Dessutom bär han ett rött emaljkors som sannolikt är Sankt Anna-orden. Roslin målade även ett porträtt av Panin i trefjärdedels figur, sittande vid ett bord i en liknande röd sammetsdräkt. Porträttet som finns på Pusjkinmuseet i Moskva är utfört 1777. Auktionens porträtt av den ryske diplomaten som är signerat ”Roslin Suédois” torde vara utfört omkring denna tidpunkt.


Se objektet i katalogen

Mer information