In context

Med sitt skimrande måleri och färgstarka avbildningar anses Carl Kylberg tillhöra en av de främsta bland det tidiga 1900-talets svenska konstnärer. Under 1930-talets mitt väckte hans färgintensiva dukar stor uppmärksamhet när de visades för allmänheten och han kom att bana väg för den grupp konstnärer som senare skulle benämnas “Göteborgskolorister”. Auktionens imponerande målning med en glödande solnedgång över havet visar prov på Kylbergs enastående förmåga att fånga och förstärka naturens egna färger. En levande hyllning till den vackraste av omgivningar – det blånande havet och himlen som färgats röd av den brännande solen.

Kärleken till Göteborg och den skimrande kusten förblev Kylberg trogen under hela hans livstid och naturen och landskapet har ofta fått utgöra motiv i konstnärens bildvärld. Ljuset och årstidernas ständiga förändring fängslade honom och genom måleriet kunde han förmedla känslorna som uppstod. Fri från akademiska ramar började Kylberg att experimentera inom måleriet och fann snart färgen vara det mest centrala mediet för att förmedla uttryck. Med en mästerlig koloristisk närvaro utforskade han dukens gränser och sammanförde brinnande himmel med svalkande hav.

Trots Carl Kylbergs senare framgångar kom hans debut i konstvärlden och genombrottet som målare först år 1919, då han tillsammans med bland andra Axel Fridell och Gösta Adrian-Nilsson fick tillfälle att ställa ut fjorton av sina verk på Liljevalchs i Stockholm. Bland de kubistiska och expressiva målningarna ansåg Kylberg själv att hans samling tedde sig en aning modest, men tvärtemot sina egna farhågor kom han att hyllas av kritikerna för sin fingertoppskänsla gällande ljus och färgsättning. Därefter följde en intensiv tid kantad av utställningar både hemma i Sverige och internationellt för Kylberg, något som innebar en stor lättnad för konstnären som under flera år hade haft det mycket ansträngt ekonomiskt. Främst utförde han sina verk i olja och förutom eventuella skisser arbetade han sällan med andra tekniker. På Biennalen i Venedig och i Paris representerade han Sverige med ett flertal kritikerrosade dukar under framför allt 1930- och 40-talen.

Kylbergs målningar återges alltid med stor intensitet och koloriten består ofta av mustiga toner i gult, rött, grönt och blått. Motiven som närmast gränsar till abstraktion och de fria penseldragen var före sin tid och gav upphov till stor uppmärksamhet när de visades upp för allmänheten. Stärkt av de goda recensionerna och uppskattningen från publiken arbetade Kylberg outtröttligt och fullbordade under åren som följde flertalet koloristiska mästerverk. Konstnären Henri Héraut skrev i Konstrevy år 1936: “Han trollar med materien och framdrager på ett subtilt sätt de inneboende realiteterna. Men att måla utan hjälp av synliga och påtagliga massor, att avstå från föremålens runda form, att avstå från effekten av skugga som omger volymerna, att kategoriskt förneka det klaraste (eller det dunklaste) av vad man lär i alla officiella konstakademier i hela världen – vilket mod.”